Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna medlem har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Visa inlägg - yvonne.o

Sidor: 1 [2] 3 4
16
Länkar / Sjukgymnastik för ögonen
« skrivet: 16 november, 2014, 13:46:58 »
Hej alla!
Här kan ni hitta nyttig information om sjukgymnastik för ögonen när man har yrsel. Rekommenderas varmt!

http://www.karolinska.se/upload/Sjukgymnastikkliniken/VP/Sjukgymnastik_Yrsel.pdf

Kram Yvonne.  :)

17
Övrigt / Önskar Er alla....
« skrivet: 30 oktober, 2014, 19:05:09 »
 :)Hejsan alla Menierevänner
Önskar Er alla en fin Helg ;)
Kramar Yvonne O

18
Länkar / Menière på Wikipedia
« skrivet: 24 oktober, 2014, 17:50:12 »
Hej igen alla kära klotterplanksbesökare!

Här kommer en länk till det digitala uppslagsverket Wikipedias sida om Menière. Här hittar ni mycket bra information om Menières sjukdom.
Här är länken: http://sv.wikipedia.org/wiki/M%C3%A9ni%C3%A8res_sjukdom

Många kramar från Yvonne!

19
Forskning / Lindrar Tinnitusen
« skrivet: 16 oktober, 2014, 16:51:39 »
Hej  Läste i tidningen Hälsa nr11 följande:
Oljud: Ett inplantat i nacken som lindrar tinnitus kan bli verklighet om något år ,skriver tidningen Ny teknik.
Med hjälp av svaga elektroniska impulser stimuleras hörselområdet i hjärnan samtidigt som personen lyssnar på toner ,som ligger nära tinnitusfrekvensen. Idén är att hjärnan på detta vis ska lära sig att ignorera det falska oljudet .Mer info på :tinnitustrial.com
Ja detta låter väldigt intressant.Vi får se hur det blir om något år.Hoppas måste man ju göra.
Höstkram Yvonne O

20
Tinnitus / En bra beskrivning av styrka/svaghet.....tinnitus
« skrivet: 03 oktober, 2014, 22:50:35 »
Hittade denna artikel i dn.läs webbadressen är www.dn.se/kultur-noje/kulturdebatt/karin-arbsjo-doden-ar-ingen-defekt
Kramisar Yvonne O ;)

21
Yrsel/Menière / Artikel om yrsel
« skrivet: 03 oktober, 2014, 15:07:07 »
Hejsan Läste förra veckan i dagens medicin om två läkare som hade en artikel som hette "Läkare bättre än röngen på att diagnostisera yrsel"
Det var läkarna från Skåne Regionen Mikael Karlberg och Måns Magnusson Som skrivit denna.Dom två läkarna är dom "stora" inom Skåne Regionen.
www.dagensmedicin.se/riksstamman/lakare-battre-an-rontgen-pa-att-diagnostisera-yrsel
Kramisar Yvonne :)O
.



22
Övrigt / Undran
« skrivet: 31 maj, 2014, 23:14:15 »
 :)Hejsan Alla vänner!
Jag har funderat mycket på en sak .Är det så att ni vill bara ha information eller skulle ni tycka det var roligt om vi kunde ha en dialog med varandra. Nu känner jag att det är bara jag som för en monolog .Det var inte så jag hade tänkt det
Hoppas på flera svar.Jag skulle verkligen uppsakatta om någon av er skrev !HUR NI SKULLE VILJA HA DET PÅ FÖR SETT??????!!!!!! Skriv hur ni vill ha det!
.
Själv skulle jag tycka att det vore roligare att alla skriver något så svara,då har man fått igång en dialog
Få se vad som händer,Det måste finnas bra lösningar
tror jag.

Min önskan är att:
vi skriver om menieren  ,Vi får se hur det utvecklar sig  :),Kramisar Yvonne o

23
Yrsel/Menière / Trötthet
« skrivet: 28 maj, 2014, 14:00:34 »
Trötthet
Sjukdomen medför att vi ständigt är på vår vakt. Vi har svårt att slappna av och är i beredskap då vi i förväg inte vet när vi får ett anfall. Detta är både fysiskt och psykiskt påfrestande och gör att vi alltid bär med oss en sorts kroppslig och mental trötthet, även en ögontrötthet. Om vi är för trötta så kan vi få svårt att sova. För många är terapi och medicinering en utväg, men det tar ofta inte bort tröttheten som känns ända in i märgen. Vi behöver mycket vila då vår energi är låg och det handlar inte om lättja, ovilja eller psykologisk låsning. Tröttheten kan också yttra sig i muskelvärk, myrkrypningar, vadkramper och stelhetskänsla.
Kan vara bra att känna till. ;) Kram Yvonne o

24
Yrsel/Menière / Stress
« skrivet: 28 maj, 2014, 13:55:26 »
Stress
Man vet inte exakt hur stress verkar på sjukdomen, men gissar att stresshormon kan påverka vätskeomsättningen lokalt i innerörat. Vid stress ökar kroppens fysiologiska och psykologiska beredskap. I gamla tider hjälpte stress oss i situationer där vi t.ex. blev hotade av farliga djur. Idag stressas vi av vardagsbekymmer som pengar, relationer, sjukdom, arbete osv. Vid akut stress ställer kroppen om sig och alstrar energi (ökar blodsocker och blodfetter), blodtrycket, hjärt- och andningsfrekvensen ökar och blodflödet går från de inre organen till musklerna och hjärtat. Sinnen och koncentration skärps. När stressen avtar bromsas dessa mekanismer.

Stress kan medföra att vi inte orkar göra vår nödvändiga motion eller andra viktiga saker. Vi kan uppleva att vi inte hinner med och går in i passivitet och dåligt samvete. Det är som en ond cirkel. Sök hjälp när det känns för svårt!

Ett första tecken på stress kan vara att du sover dåligt, har återkommande huvudvärk eller ont i magen. Du kan känna dig trött även när du har sovit länge och ostört flera nätter i rad, du är likgiltig och struntar i vad som händer runtomkring dig, eller känner dig nedstämd och orolig, du reagerar annorlunda på vardagliga händelser, du blir lätt irriterad och otålig, du har svårt att koncentrera dig och är glömsk.

Ett gott socialt liv lindrar stress. Vänner som vill dig väl reducerar stress, människor som du känner att du måste vara på din vakt med, eller försvara dig mot, ökar stress.

Att lära sig hantera stress är att lära sig förstå värdet av motion, fantasi, visualisering och avslappningsmetoder.

Viktigt: När du har en bra dag, ta tag i saker som bör göras. Motionera! När du har en sämre dag, unna dig vila och lagom motion med gott samvete. Med andra ord: ta kontroll över ditt liv och vad du orkar och inte orkar utifrån hur du känner dig för dagen. Långvarig stress är ohälsosamt och kan medföra sömnsvårigheter, rastlöshet, irritation, oro, rädsla, aggressivitet, dålig minne, dålig koncentration, ont i muskler, yrsel och tinnitus.



Tips:
•   Titta gärna på roliga TV-program, lyssna på trevligheter på radio, läs goda nyheter, roliga böcker och omge dig med positiva vänner – det minskar stress och tillför glädje
•   Läs mer om stress: http://www.halsosidorna.se/Stress.htm 
Har ni blivit avslappnade nu?
Kram Yvonne :)

25
Hörsel / Lockkänsla
« skrivet: 28 maj, 2014, 13:46:30 »
   Lockkänsla: Många av  oss upplever en ständig obehaglig känsla av att ha lock för örat eller öronen. Hur vi än sväljer så blir vi inte av med problemet.

Orsaken till en lockkänsla är inte helt klarlagd men ökad aktivitet i tensor tympani-muskeln (en muskel i mellanörat) kan bidra. Normalt kan man få lockkänsla i samband med förkylning, när man flyger eller har vaxpropp. Lockkänsla kan också uppstå vid migrän eller när man är ljudöverkänslig. Även käkledsdysfunktion kan ibland framkalla en känsla av lock för örat.

I mellanörat finns en smal kanal, örontrumpeten, som öppnar sig längst bak i näsan. Normalt är den stängd men öppnar sig när man sväljer och släpper då upp luft till mellanörat. När örontrumpetens öppning svullnar så öppnar den sig inte lika lätt och ett undertryck uppstår. Trumhinnan sugs inåt och det känns som lock i örat. Om problemet kvarstår kan vätska bildas i mellanörat och när örontrumpeten inte stänger sig som den ska kan man känna en obehaglig lockkänsla med lite förvrängd hörsel där den egna rösten kan låta ihålig.

Vid Menières sjukdom beror lockkänslan förmodligen på ett ökat vätsketryck i innerörat (innerörehydrops).
Detta kanske ni kände till,men ack så hindrande när man får det :(.Kram Yvonne.o

26
Yrsel/Menière / Livskvalitet
« skrivet: 28 maj, 2014, 13:15:00 »
Livskvalitet
När vi drabbas av yrsel så drabbas vi också av en känsla av ilska för att vi är utsatta och för vår hjälplöshet. I sitt ursprung hjälpte ilskan till överlevnad då den ökar blodflödet till händerna vilket gör det lättare att gripa om ett vapen eller slå en fiende. Pulsen ökar och en ström av hormoner, däribland adrenalin, ger energi som möjliggör ett kraftfullt agerande. Vår nutida fiende är vår yrsel som kommer som den vill och vår frustration har ingen yttre fiende för avreaktion. Det är då lätt att vi sväljer vår ilska och den drabbar oss själva inifrån.

Rädsla
Alla har vi känt av rädslan av att plötsligt få ett anfall och ofta då vid de mest olämpliga tillfällen och platser. Rädslan är en naturlig känsla och är från början ämnad att skydda oss. Vid rädsla ökar blodflödet i de stora muskelgrupperna, däribland i benen, för att underlätta flykt – och ansiktet bleknar när blodet omfördelas. Samtidigt stelnar kroppen till, om så bara för ett ögonblick, kanske för att man ska hinna bedöma om det är bättre att gömma sig. Nervkretsarna i hjärnans känslocentra frisätter en ström av hormoner, som utlöser en allmän alarmberedskap i kroppen och gör den spänd och redo för handling.

Sorg
Sjukdomen för med sig en känsla av sorg över att ha drabbats och för att man inte vet vad man kan göra för att må bättre. Dock finns det ett enda botemedel mot sorg och det är sorg. Man skall ha respekt för sorgen och tillåta den ha sin gång. Det finns en sorg i att inte känna sig lika fri som tidigare och många saker vågar man sig inte längre på. Tanken finns att allt kanske blir värre.

SorgenVår livskvalitet förändras över en natt när vi drabbas av menières. Ingenting blir någonsin som det varit tidigare. Vi bär med oss rädslan och ängslan över att drabbas av ett anfall, oron över vardagens praktiska saker osv. Den positiva livskvalitén är att känna stolthet över vilka vi är och att se oss själva i ett positivt ljus med både starka och svaga sidor – och att kunna skratta åt oss själva. Vi tar då ansvar för vår sjukdom, förstår konsekvenser av våra känslor och sinnesstämningar och ger uttryck för vad vi vill och känner.
Detta är viktigt att vi tänker på. ;) Kramisar Yvonne.o

27
Yrsel/Menière / Yrsel
« skrivet: 28 maj, 2014, 12:55:53 »
Yrsel
Yrsel, eller balansstörning, är mycket vanligt förekommande. Det är inte bara ett symptom – det är ett handikapp! Patienter med yrsel är allmänmedicinens vanligaste patientgrupp. Några procent till var fjärde yngre och medelålders person rapporterar att de är drabbade. Motsvarande siffra för äldre är 40-50 %. En stor andel, omkring 40 %, av patienter med yrsel har öronutlöst yrsel. Många som drabbas försöker att undvika rörelser som gör att det snurrar i huvudet och det vänder sig i magen. Ofta vågar man inte gå ut för rädslan att falla omkull och bli yr vilket lätt leder till social isolering. Svår yrsel är ett folkhälsoproblem.

En yrsel kan bero på störningar i innerörat, problem med synen, neurologiska sjukdomar, hög ålder, stress och sjukdomar som drabbar blodcirkulationen eller balansnerven. Även skador i nacken eller spända och ömmande nackmuskler påverkar. Yrseln kan också vara ett symptom vid depressioner och ångest. Många migränpatienter får yrsel när de får migränattacker.

Akut unilateralt vestibulärt bortfall (AUVL), balansnervsinflammation, innebär en plötslig balansstörning på ena sidan med kraftig akut yrsel, kräkningar, ångest och oro. En tidig och intensiv rehabilitering med aktiv balansträning leder till tillfrisknande för de flesta patienterna.

Barbro Mendel, forskare vid KI, visar i sin doktorsavhandling att nästan var tredje kvinna och var sjunde man i yrkesverksam ålder lider av yrsel. Man får en känsla av att omvärlden eller personen roterar samt känslor av vimmelkantighet, svimfärdighet och ostadighet. Som sitt största problem upplever de drabbade att yrseln får dem att bli sittande och att undvika att göra saker. Man känner att man blir beroende av andra människor och avstår från sociala aktiviteter.

Tips:
•   Yrsel ur patientens perspektiv: http://publications.ki.se/xmlui/bitstream/handle/10616/38359/thesis.pdf?sequence=1
•   1177 Råd om vård dygnet runt: http://www.1177.se/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Yrsel/
•   Läkartidningen: http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=12604
•   Skånes universitetssjukhus: http://www.skane.se/sv/Webbplatser/Skanes-universitetssjukhus/Organisation-A-O/Oron-_nas-_och_halssjukvard/For-patienter/Sjukdomar/Yrsel/
Hoppas det gav er något nytt.Kram Yvonne.o :)

28
Behandlingar / Behandlingar och diagnos
« skrivet: 15 maj, 2014, 16:17:42 »



Saccotomi är en öronoperation som görs i narkos. Öronläkaren frilägger området kring en av de hinnor som omsluter innerörevätskan för att minska vätskemängden i örat genom att sätta in ett plaströr, en shunt, i den endolymfatiska säcken, innerörats reningsstation. Den endolymfatiska säcken reglerar mängden vätska i båggångarna. Operationen förbättrar avflödet av innerörevätska och påverkar tendensen till svullnader. En del patienter upplever att de blir bättre efter operationen. Metoden väljs ofta när patienten ännu inte har någon större hörselnedsättning på det sjuka örat. Risken för försämrad hörsel vid ingreppet är liten.
SPC-flakes
Specialprocessad havre har i två mindre svenska studier visat sig kunna lindra eller helt ta bort yrseln vid Menières sjukdom hos ungefär hälften av dem som provat. Full effekt visar sig efter ungefär två–tre veckors behandling. Men det verkar inte som om havren har någon botande effekt, utan man måste tillföra den hela tiden. Havre-flingorna tros kunna minska trycket i innerörat, genom att stimulera bildningen av ett kroppseget protein, som kallas antisekretorisk faktor, AF.

Tips:
•   Lantmännen: http://lantmannen.se/omlantmannen/press--media/nyheter-arkiv/pressmeddelande/ny-klinisk-studie-visar-att-spc-flakes-minskar-svar-yrselsjukdom/
•   My news desk: http://www.mynewsdesk.com/se/view/pressrelease/af-ger-balans-vid-menieres-795437

Tryckkammare
Behandling i tryckkammare har visat positiva resultat på sjukdomen. En del patienter med varierande hörsel och yrsel kan bli bättre eller besvärsfria långa perioder av en halvtimmes behandling. Tidigare fanns tillgång till tryckkammarbehandlingar i Uppsala, men av ekonomiska skäl slutade man med behandlingarna. Idag finns tryckkammare t.ex. i Göteborg, Linköping och Helsingfors. Behandlingen går till så att man sitter med några andra patienter och en sköterska i tryckkammaren. Tre gånger varieras trycket snabbt. Det går inte att i förväg förutse vem som blir hjälpt och vem som inte blir det. Man måste prova sig fram.
Många av oss beskriver att vi upplever lindring under flygturer vilket till en del kan jämföras med tryckkammarbehandlingar.

Tips:
Hufvudstadsbladet: http://hbl.fi/nyheter/2008-08-26/tryckkammare-ger-horselskadade-hopp

Vattendrivande/ Salt
Att minska mängden vätska i örat kan uppnås genom medicinering ett par månader med vätskedrivande medicin (diuretika), t.ex. Sparkal, SaluresK, Moduretic. Dosen utskrivs individuellt. Genom att kissa mer minskas svullnader i kroppen. Långvarig behandling kan påverka kaliumhalten i blodet vilket bör kontrolleras. Om halten blir för låg kan man bli trött och hängig.
Om behandlingen med diuretika inte har effekt kan man prova en cortisonbehandling, t.ex. Decadron eller Prednisolon, i 2-3 veckor för att minska svullnad.

Eftersom sjukdomen anses ha med vätskebalansen att göra och salt binder vätska, rekommenderas undvika för mycket salt för att dämpa symptomen.

Stolpiller/åksjuketabletter
Under yrselattacker med kraftigt illamående kan man prova stolpiller.
Tabletter mot illamående har ingen verkan under attackerna men symtomen kan dämpas i förebyggande syfte. Åksjukemedel minskar balansorganens känslighet. Dock bör man vara medveten om att regelbundet intag av åksjukemedel stör hjärnans uppkoppling mot balansorganen och skadar hjärnans komplexa kompensations- och utläkningsprocesser. Undvik därför att ta dämpande medel mer än en vecka.

Buller är ett oönskat ljud och påverkar ofta sjukdomen negativt. Vid långvarig exponering kan den orsaka hörselskador, tinnitus, förhöjt blodtryck, ökad muskelspänning, stress, minskad blodcirkulation, koncentrationssvårigheter och störd nattsömn. Långtidsexponering för trafikbuller har även visat sig kunna öka risken för hjärt- och kärlsjukdom. För oss som har Menières sjukdom kan buller utlösa ett anfall. Det är ett utbrett miljö- och folkhälsoproblem och har länge varit ett arbetsmiljöproblem. Under senare år har buller uppmärksammats på förskolor, tandläkarmottagningar, butiker, bussar och tunnelbana osv. Buller utreds och hanteras av flera myndigheter, bl.a. Naturvårdsverket och Arbetsmiljöverket. Enligt en färsk rapport får vi negativa hälsoeffekter från omgivningsbuller som idag är den vanligaste miljöstörningen i vårt samhälle och inverkar negativt på hela vår livskvalitet.

Tips: Läs mer om buller:
•   Naturvårdsverket: http://www.naturvardsverket.se/Amnen/Buller/
•   Socialstyrelsen: http://www.socialstyrelsen.se/halsoskydd/inomhusmiljo/buller
•   Trafikverket: http://www.trafikverket.se/Privat/Miljo-och-halsa/Halsa/Buller-och-vibrationer/
•   HRF om kommunikationsstörande buller: http://www.hrf.se/upload/pdf/Murbrackan_10_13.pdf
•   HRF om buller på arbetsplatsen: http://www.hrf.se/upload/3662/AURIS1001s4-5.pdf

Diagnos
Hörsel- och yrselsymtom bör utredas hos läkare som är specialister i audiologi eller öron-näsa-hals sjukdomar. Man kan vända sig till en privatpraktiserande öronläkare, en öron- eller hörselklinik. På vissa ställen krävs remiss från husläkaren. På flera stora sjukhus finns särskilda yrsel- och balansmottagningar. På dessa finns idag också den största kunskapen om Menières sjukdom.

Inga av våra behov kan tillgodoses om vi inte får rätt bemötande och förståelse från våra läkare. Livskvalitén bör mätas ur patientens synvinkel, inte läkarens. En systematisk kartläggning av patientens livssituation skall göras relaterat till sjukdomen. Tyvärr är okunskapen bland många läkare stor.
Många av oss har vandrat från den ena läkaren till den andra i åratal innan vi fått vår diagnos. Vi får mängder med mediciner utskrivna, speciellt psykofarmaka. Många läkare har ingen aning om vad de skall göra med vår yrsel och ger oss då lugnande tabletter. Vi misströstar och känner oss desperata. Varför tas vi inte om hand och undersöks? Tio minuter eller en kvart räcker inte till för att utreda om vi har öronutlöst yrsel eller menières sjukdom. Vi behöver specialistvård och att få remiss till rätt läkare som kan yrsel. Ett av våra största problem är bemötandet i vården.

Nedanstående punkter är viktiga när man ställer diagnos för Menières sjukdom:
Jag återkommer med dom Kram Yvonne ???

29
Behandlingar / Åldersyrsel,Överkänslighet
« skrivet: 15 maj, 2014, 15:42:47 »

Yrselsymptom pga. läkemedelsbiverkningar eller förgiftningstillstånd av läkemedel är särskilt vanligt hos äldre personer.

Behandling vid åldersyrsel
Behandling vid åldersyrsel är information, att träna och bevara balansen. Inaktivitet leder till att balansfunktionen försämras ytterligare, muskelmassan minskar och konditionen försämras. Genom specifika huvudrörelser, som kallas för manöverbehandling, kan saltkristallerna avlägsnas. Vikten av att träna och röra på sig kan inte nog betonas!

Viktigt: Vid långvarig yrsel, kontakta din hus- eller öronläkare!

Tips: Läs mer om äldres balansproblem:
         ”Balansproblem del i naturligt åldrande”:
           http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=130&a=10817&l=sv&newsdep=130

Träna din yrsel
De flesta som får yrsel tar kontakt med primärvården och kommer då ofta till en sjukgymnast som lär ut ett speciellt träningsprogram för att förbättra balansen. T ex får patienten lära sig balansera på en träningsplatta, gå baklänges samtidigt som hon vrider huvudet fram och tillbaka och stå på en mjuk dyna samtidigt som hon blundar och vrider på huvudet. Sjukgymnasten är beredd att ta emot om patienten faller. Hemma kan man fortsätta med övningarna stående i ett hörn för att ta hjälp av väggarna om man tappar balansen. Träning och motion ger positiva resultat. Framför allt så lär vi oss handskas bättre med vår yrsel och balans.

Tips:
Medicinska fakulteten I Lunds Universitet:
http://www.med.lu.se/hvs/forskargrupper/sjukgymnastik/eva_ekvall_hansson
Vård fokus: https://www.vardforbundet.se/Vardfokus/Webbnyheter/2011/December/Viktigt-att-patienter-med-yrsel-far-ratt-diagnos/

Överkänslighet
Många av oss upplever att vi blir överkänsliga för olika saker när vi får sjukdomen. T.ex. påverkar vissa maträtter mer än tidigare och vinden kan kännas smärtsam mot huden, starkt ljus och starka dofter och oljud kan också påverka så att vi känner att vi mår dåligt. Vissa blir känsliga för sol och värme, andra för kyla. Det viktigaste är att notera att dessa känslor och upplevelser är riktiga och bör tas på allvar och respekteras.
Ta hand om Er allesammans Yvonne o :) :)

30
Yrsel/Menière / Koncentration, Kris
« skrivet: 15 maj, 2014, 15:30:15 »
Koncentration
Cirka sju av tio med svårare tinnitus har koncentrationsproblem. Yrsel och ostadighetskänsla ökar svårigheten att rikta uppmärksamheten, att behålla och att skifta den, och förmågan att bearbeta och minnas information. När vi blir medvetna om detta så kan vi lära oss att inte ställa för stor krav på oss själva. Vi har fullt upp med sjukdomen och får acceptera att vi inte längre kan prestera i samma omfattning som tidigare. Ofta får vi lägga ribban lite lägre och ta ansvar för att sjukdomen begränsar. Kanske behöver vi mer tid för olika uppgifter än tidigare. Pauser och ett lugnt tempo hjälper koncentrationen. När vi är utvilade och avslappnade är det lättare att uppmärksamma och att komma ihåg.

Viktigt: Öva dig på att fokusera, minska de dagliga kraven på dig själv, reducera stress och skriv lappar för att hjälpa minnet.Kris;           Att få Menières sjukdom är att hamna i kris och ett smärtsamt kaos. Kris kan kort sammanfattas som en reaktion vi drabbas av när något inträffar plötsligt. Att hjälpa någon i en kris är en resa. Hur erfaren man än är så upptäcker man att man färdas på nya stigar. Krisen tillhör själva livet.

Det kinesiska tecknet för kris kombinerar ”fara” med ”möjlighet” och det är lätt att säga att varje kris är en förklädd möjlighet, och för den drabbade är det en klen tröst. Alla som har upplevt en mycket svår kris känner till den smärta och den förtvivlan den orsakar. Bara genom att leva och stå ut med den smärtan, visar sig den inneboende möjligheten för personlig utveckling. Vi kan inte undgå kriser. Det finns tre kategorier människor: de som har upplevt en stor kris, de som just nu upplever en, och de som kommer att råka ut för en. Krisen är en utmaning för vår utveckling och om vi accepterar detta kan den stimulera oss att växa och få nya kunskaper.
Många avleder kriser med läkemedel, arbete, sprit eller ett hektiskt liv. De flyr från smärtan och kapslar in sorgen, medvetet eller omedvetet. Känslorna börjar leva sitt eget liv och blir som en varböld med ångest och psykosomatiska sjukdomar som följd.

Många kriser har ett element av förlust. Vi vet inte längre vilka vi själva är. Vi måste fortsätta att leva för att förstå det, men det är skrämmande och det gör ont. Den känns okontrollerbar, som att man inte kan påverka den, och vi befinner oss i en känsla av tomhet, förödmjukelse, osäkerhet och förändring av de dagliga rutinerna. Den kan vara ett materiellt hot, t.ex. leda till förlust av arbetsinkomst. Den kan vara oväntad. De flesta kriser byggs dock upp successivt. Det har funnits varningssignaler. Ofta är det emellertid bara möjligt att se detta om man är efterklok. Det är svårt att ändra sin attityd och beteende och när krisen inträffar är man oförberedd.

Tips:
Vårdguiden: http://www.vardguiden.se/Sjukdomar-och-rad/Omraden/Sjukdomar-och-besvar/Kriser/
Kanske ni har hittat något matnyttigt.
Hjärtekram Yvonne o ;)

Sidor: 1 [2] 3 4